Dagens globala livsmedelssituation är inte hållbar av två skäl. För det första är fördelningen av maten ojämlik och för det andra tillverkas livsmedel – och i synnerhet kött – med ohållbara metoder. Nötköttet har kommit i särskilt fokus genom sin starka koppling till klimatpåverkan. Samtidigt blir vi allt fler människor som ska dela på jordens begränsade resurser.

År 2050 beräknas vi vara hela 9 miljarder människor, jämfört med dagens dryga 7 miljarder. För att alla då ska kunna äta sig mätta av god, nyttig och hållbart producerad mat står vi inför stora utmaningar. FN:s livsmedels och jordbruksorganisation FAO beräknar att om vi ska fortsätta att producera och konsumera mat som idag krävs det att världens matproduktion ökar med 60 procent.

Samtidigt vet vi att de globala hållbarhetsutmaningarna med dagens produktion är gigantiska i form av jorderosion och förluster av näringsämnen från matjorden, klimatförändringar, dålig djurvälfärd, usla arbetsvillkor, förlorad biologisk mångfald, giftiga kemikalier, 800 miljoner undernärda och 1 miljard övernärda människor, utfiskade hav och begränsad tillgång till det livsnödvändiga gödselämnet fosfor.

Ett sätt att hantera det här dilemmat är att vända på perspektivet, ställa oss i framtiden och fråga oss: Hur ser det ut när vi producerar bra mat som räcker till 9 miljarder människor och som samtidigt produceras på ett sätt som håller sig inom planetens gränser och följer dess spelregler? Det är den utgångspunkt som projektet Framtidens Nötkött har tagit när det gäller nötkött.

Under de senaste 50 åren har den globala produktionen av nötkött fyrdubblats och mjölkproduktionen dubblerats. Sambandet är tydligt mellan ökad inkomst och ökad köttkonsumtion. I Sverige äter vi idag mer nötkött än tidigare, 25 kilo per person varje år, samtidigt som den svenska produktionen av nötkött minskar. I dagsläget importerar vi runt hälften av nötköttet från framför allt Tyskland, Irland, Nederländerna, Danmark, Brasilien och Uruguay.

Den svenska produktionen av nötkött är starkt integrerad med mjölkproduktionen – hela 65 procent av nötköttet kommer därifrån i form av mjölkkor som tas ur mjölkproduktion och mjölkkornas kalvar. Resterande 35 procent består av nötkreatur av köttras. För att produktionen av nötkött ska bli hållbar krävs därför också att mjölkproduktionen blir det. Framtid även med nötkött I ett framtida hållbart samhälle kommer vi sannolikt att äta nötkött, men i mindre utsträckning. Ett grundläggande skäl till att nötkreaturen finns kvar är att de – till skillnad från oss människor – kan äta gräs. De kan på så sätt hjälpa oss att beta marker som är olämpliga för direkt mänsklig matproduktion och bidrar därmed indirekt till vår livsmedelsproduktion.

Några andra fördelar är att betande nötkreatur ökar den biologiska mångfalden och bevarar kulturlandskapet. Dessutom visar resultat från projektet Framtidens Nötkött att det i en framtid är fullt möjligt att framställa gott nötkött med metoder som håller sig inom planetens gränser och följer dess spelregler.

Framtidens Nötkött är ett projekt som samlar aktörer från lantbrukarens jord till konsumenternas bord för att kartlägga hållbarhetsrelaterade styrkor och svagheter i det svenska nötköttets värdekedja. Med hjälp av förslag på inköpskriterier vill vi bidra till att skapa framtidens nötkött – ett kött med bättre smak, högre kvalitet och som är mer ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart.

Läs rapporten: Framtidens nötkött »